Tiny & Stiny featuring Sanny

Igår kväll började underbart eftersom jag och Stajny käkade en riktig "umeå-middag" med kyckling, sallad, haloumi och gött var det! Sen begav sej Stiny till Nocks för att lyssna på och se Hello Saferide och sen skulle hon komma tillbaka (trodde jag)... Klockan 22 fick jag det sista sms'et av henne, när jag ringde klockan 00:15 svarade hon inte, hon svarade inte på sms'et jag skickade heller. Jag tänkte att "ja, det är ju inte säkert att konserten är slut än" och somnade. När jag vaknade kvart i tre och hon fortfarande inte var hemma började klumpen i magen att växa. Jag ringde igen, inget svar...Det var då jag började fundera på vad som skulle kunna ha hänt. Hon skulle kunna ha blivit drogad, ramlat och gjort illa sej på vägen hem så mkt att hon inte tog sej någonstans och därmed försvinna i snön, hon skulle kunna ha åkt hem till Piteå ( men den trodde jag inte riktigt på eftersom hon hade sina saker kvar här). Så med dessa tankar i hjärnan så började jag fundera på om jag skulle ringa polisen? Ringa hennes föräldrar? Gå ut och leta själv? Somna om och hoppas att hon hör av sej imorgon? För om nått verkligen skulle ha hänt så skulle jag aldrig förlåta mej själv över att jag inte tog tag i letandet direkt...men så efter en halvtimmes resonemang med mej själv så kom jag fram till att polisen skulle ändå inte ta tag i det förän imorgon bitti så jag bad till gud ett antal gånger och sen somnade jag om efter ett tag.

Vaknade imorse och fick efter en stund ett sms av Stajny. OJ va glad jag blev alltså!! Hon lever ...telefonen hade dött så det var så enkelt. Nu kanske nån tänker att "jamen varför tänkte du inte på det?" då svarar jag att ni som känner Stiny vet att telefonen alltid brukar vara igång.


Försvinn aldrig!

//Tiny