I väntans tider...
1737... om tio minuter kan jag börja bege mig mot bussen.
Hoj
Den låt som rekomenderas i det tidigare inlägget står enbart Stiny för.
Tänkte att det kunde passa med en riktigt bitchig bild här :)
//Tiny
Och ett låttips
Har hittat en ny intressant artist som, hittills, enbart jag bland dem jag umgås med verkar gilla. Ingen jätteskräll att min smak inte delas av andra kanske men jag tycker den är fantastiskt bra. Hon heter Sophia Somajo och är säkert välkänd utanför norr och västerbotten. Korr: utanför min umgängeskrets! Detta är hon och Juvelen som gör något magiskt...
Nu när jag googlat och youtubat henne så ser jag att hon gjort grejer tillsammans med Adam Tensta, en artist jag faktiskt känner till sedan tidigare. Se där!
Att överhöra en konversation...
Sen har jag även en idé om hur sportstjärnor skulle kunna få betalt. Det pratas ju om sjuka summor inom många olika sporter. Men. Skulle det inte vara mer rättvist om man fick sin lön efter hur man skött sig under matchtid. Det här slog mig igår efter matchen mellan Skellefteå AIK och Rögle och jag skulle kunna tycka att skellefteåspelarna iallafall skulle kunna gynnas av detta upplägg. Låt säga att man börjar på en jämn summa. 10 000 för att göra det enkelt. För varje mål man gör kan man då få kanske 2000, assist 1500, andra assist 1000, ja ni förstår hur jag tänker... Men nu till det mer spännande. För sina misstag får man minus! Ja, jag vet det är ju ibland svårt att avgöra men jag syftar nu på uppenbara misstag, som att passa en motståndare osv.. Detta skulle innebära att samtliga spelare skulle vara tvungna att koncentrera sig liiiiite extra eftersom att de då styr sin egen inkomst. Vill de ha betalt ja, då är det bara att lägga manken till och se till att skapa lägen och sätta dit puckarna. För just i hockey så blir jag så sjukt irriterad när de inte gör mål. Hur svårt kan det vara, planen är liten. De har spelat hockey i hela sitt liv. De får betalt för det och så kan de trots detta inte sätta avgörande puckar eller ta saken i egna händer och bara göra det som krävs. Det är väldigt frustrerande för mig. Jag ska tillägga att jag ju själv aldrig spelat hockey och visst, det är säkert inte så lätt som det ser ut men det bör väl alltid finnas någon i varje lag som kan ta lite ansvar. Jag tror att jag och många andra skulle muttra betydligt mindre irriterat ut från arenan om man visste att de faktiskt försökt på riktigt.
So long!
Man blir inte äldre än vad man gör sej?
På morgon stiger jag upp vid kvart över 6, jag går till skolan, spenderar dagarna med att räkna, spela spel(där man i smyg lär sej saker), snackar om medeltiden, har uterast, syslöjd (bläsch) och sen slutar skolan och jag far hem. Jag äter middag vid halv fem med mamma och pappa. Efter middagen ser jag lite tv sen ringer jag till min kompis Anna och antingen kommer hon till mej eller så går jag till henne, vi bor tre hus ifrån varandra så det kvittar. Vi leker en stund och sen där vid nio så är det dags att börja gå hem och göra sej klar för sängen. Det är ju skola även imorgon så det gäller att lägga sej i tid och längre än till halv elva orkar jag ändå inte vara vaken.
Hej och välkommen tillbaka Tina 11-12 år gammal.
//Tiny-Tiny
Fröken
Ja i veckan är jag alltså fröken i en mellanstadieklass i Bastuträsk. Det går finemang och jag trivs jättebra! Jag kan svara på de flesta frågor som kommer min väg och än så länge har jag inte stött på mer problem med matematiken än att förklara hur man ska tänka å sånt i den 3-4'a som jag vikarierar i. Däremot i 5-6'an såg jag något idag, som jag är väldigt glad att jag slipper. Medeltal? Jag känner igen det men kommer inte alls på hur det fungerade...det är säkert inte alls svårt och jag blandar nog ihop det med nått annat, men när jag bara såg talet på tavlan och försökte i smyg komma på det rätta svaret så hade jag inte en aning om hur man gjorde! haha.. jag och matematik kommer aldrig fungera.
Imorgon ska vi snacka om medeltiden, ett kapitel som jag minns som en favorit i skolan. Jag får direkt upp bilden som jag ritade i mellanstadiet i hjärnan. Jag hade målat "de fyra": Adel, Präster, Borgare och Bönder. Jag kommer ihåg att under medeltiden var det kyrkorna som hade makten, att det var nästan som ett kastsystem som delade upp människornas värde beroende på vilken av "de fyra" de tillhörde. Digerdöden (hett ämne just nu, har nämnts ett x antal gånger den senaste veckan i samtal där jag varit inblandad), korståg, murar, slott, skatt och sånt. Så det känns som att jag kommer ihåg rätt mycket men eftersom det var sjujävla många år sedan nån senast gick igenom detta med mej så är jag ju inte helt hundra på vad jag tror. Så antingen kommer jag att läsa en massa bra websidor ikväll så jag verkligen är 100 på vad jag snackar om. Eller så utgår jag från att jag redan kan allt, jag menar...hur mycket kommer de att komma ihåg från mellanstadiet? Ja... säkert en hel del men då kommer det inte handla om vad som sas på lektionerna utan om den där första tjejen de höll i hand, första kyssen, den där fotbollsmatchen som var så spännande som de tillslut vann och massa annat. Men mest troligt inte det jag snackade om en halvtimme om, gällande medeltiden.
Jag kommer nog att söka in till lite plugg i höst...bara föratt.
//Tiny
Vårkänslor...
Ska tydligen även finnas i någon slags turkosblå.... Oemotståndlig i vilket fall:)
Out of office /Stina
Något för Tiny och Anna?
 |  | |
 |  |
| Pris: 20 000:- | Typ: Tillbehör | Plats: Boden |
| Förgård säljes. Välisolerad. 4 väggar. El (eluttag, infälld brobelysning, fönster- & taklampa). Altan. Inredning: Heltäckande matta, hörnbäddsoffa, klädhängare. Finns i Kvikkjokk. Pris: 20 000 kr |
Bästa helgen!
Varför just denna helg blev så ooootroligt lyckad beror helt och hållet på människorna runt omkring mej.
STARK KONSERT. FOTO: KENNETH SANDELIN
HÅKAN HELLSTRÖM
Idunteatern, Umeå
Håkan Hellström var som vanligt så sjukt bra och precis som det ska vara så kände man av det i hela kroppen dagen efter. Ont i halsen - efter allt sjungande och skrikande, ont i kinderna - efter allt smilande, värk i benen - efter allt hoppande, ont på tårna - efter alla klackar som stampat på en, ont i huvudet - efter all alkohol men samtidigt har man aldrig mått bättre. Det finns bara ett ord som beskriver det -Kärlek-
Efter konserten gick vi till pipes...där var det knökfullt så efter ett tag tog vi det kloka beslutet att ta taxi till Johans hus för lite kvällsmat och singstar. Maten blev kanon men singstar blev väl kanske ingen jättehit med tanke på att ingen av oss hade nån vidare röst kvar efter konserten så efter vissa försök så blev det dags för godnatt. Var skulle alla sova då? Jo...Johan hade en plan. I soffan nere hamnade Linnea och hennes sällskap, jag och Anna skulle få ta en av barnens rum, Linneas kompis skulle ta det andra, Johan och Ante skulle ta dubbelsängen. Men eftersom Ante hade fått syn på flickrummet med en sänghimmel och lagt sej där så fick vi planera om lite och ja... vet egentligen inte hur det kommer sej men det slutade med att jag, Anna, Johan och Ante hamnade allihopa i den dubbelsäng som är 140cm bred. Det var trångt men riktigt mysigt att skratta å snacka å somna!
På morgonen vaknade jag med betydligt färre med mej i sängen. En hade hamnat på golvet och en annan hade till och med bytt rum helt och hållet så jag känner lite att jag tack vare min "sova-som-en-stock"-strategi vann kampen om sängen. Det tog iofs inte många minuter innan sängen var fylld efter att jag vaknat men det var bara trevligt. Johan tog fram gitarren, Ante plonkade på basen och det sjöngs låtar, vi fikade i sängen och snackade om gårdagen och bara mös hela morgonen...allihopa! Den bästa morgonen någonsin skulle jag vilja påstå faktiskt, ingen ångest, inga sura miner bara härligt och mysigt. Favoritögonblicket var när Ante plockade upp gitarren och började spela en lugn version av Kom igen Lena och vi alla sjöng med.
På dagen for vi en sväng på stan för lite mat och shopping.
Sen tackade vi karlarna för allt trevlig och begav oss till Ålidhem. Där bjöds det på slappning och lite senare en sjukt god paj. Sen en sväng förbi på en förfest i en lägenhet inne i stan men där stannade vi inte så länge eftersom Sacke sagt till oss att vi var tvugna att vara på TC vid tio. Vi tog en taxi till TC och väl framme skrapade vi ihop precis nog med pengar till inträde för jag, Anna och Lena. Anna å Lena, som taget ur Håkans texter så det kunde ju inte bli annat än kanon!
På TC var det Club Zoo och vilken klubb alltså...nått verkar ha hänt i Umeå för tidigare brukar det vara Rex och Schlagerklubben som drar mest folk men i lördags var det Club Zoo som gällde! Gud va härligt och framförallt kul för alla gamla rexbesökare att få testa på ett ställe som faktiskt spelar bra musik! Det var riktigt trevligt alltså!
En svängom på MAX och sen "hem" till Ålidhem där jag valde golvet bredvid sängen som sovplats. Bra val som vanligt!
Söndagmorgonen startade kanon med ett VM-guld i skidskytte...men som vanligt så har söndagar efter en helg som denna förutom en skön slapp känsla en dyster känsla över sej också. Orden "jag vill inte hem!" och "kan vi inte göra om allt igen" används flitigt av både mej och Anna men glada över att vi haft en så underbar helg var vi ju såklart också!
Såååå... det var min helg! Vill bara lägga till att jag och Anna i helgen har fått frågan "var bor du nu?" flera flera gånger i helgen och vi tycker båda att det är hemskt att vi måste svara "hemma hos mamma och pappa" så nu har vi en idé...en strålande idé som jag hoppas blir sann. För hur coolt vore det inte om vi skaffade en husvagn tillsammans? hahaha..
Vi får se hur det går med den planen, jag har ett antal planer som snurrar runt och jag hoppas verkligen att nån av dom går igenom!
Haaaade gött, nu ska jag på AF...
//Tiny
Sorry Tiny!
Förlåt, förlåt kära du. I'm in live och at work. Skitväder, skitväder skitväder.
Hujedamej...
Igår kväll började underbart eftersom jag och Stajny käkade en riktig "umeå-middag" med kyckling, sallad, haloumi och gött var det! Sen begav sej Stiny till Nocks för att lyssna på och se Hello Saferide och sen skulle hon komma tillbaka (trodde jag)... Klockan 22 fick jag det sista sms'et av henne, när jag ringde klockan 00:15 svarade hon inte, hon svarade inte på sms'et jag skickade heller. Jag tänkte att "ja, det är ju inte säkert att konserten är slut än" och somnade. När jag vaknade kvart i tre och hon fortfarande inte var hemma började klumpen i magen att växa. Jag ringde igen, inget svar...Det var då jag började fundera på vad som skulle kunna ha hänt. Hon skulle kunna ha blivit drogad, ramlat och gjort illa sej på vägen hem så mkt att hon inte tog sej någonstans och därmed försvinna i snön, hon skulle kunna ha åkt hem till Piteå ( men den trodde jag inte riktigt på eftersom hon hade sina saker kvar här). Så med dessa tankar i hjärnan så började jag fundera på om jag skulle ringa polisen? Ringa hennes föräldrar? Gå ut och leta själv? Somna om och hoppas att hon hör av sej imorgon? För om nått verkligen skulle ha hänt så skulle jag aldrig förlåta mej själv över att jag inte tog tag i letandet direkt...men så efter en halvtimmes resonemang med mej själv så kom jag fram till att polisen skulle ändå inte ta tag i det förän imorgon bitti så jag bad till gud ett antal gånger och sen somnade jag om efter ett tag.
Vaknade imorse och fick efter en stund ett sms av Stajny. OJ va glad jag blev alltså!! Hon lever ...telefonen hade dött så det var så enkelt. Nu kanske nån tänker att "jamen varför tänkte du inte på det?" då svarar jag att ni som känner Stiny vet att telefonen alltid brukar vara igång.
Försvinn aldrig!
//Tiny
EN RIKTIGT RÖVIG DAG...
Så skulle jag vilja sammanfatta det.
Det är väl egentligen bara två saker som varit röviga och det är vädret och att jag kommer att bli arbetslös snart. Jag viste iofs om att jag inte kommer att få jobba sådär jättemycket i februari...men det är väl egentligen inte förän idag när chefen sa hur jag skulle jobba framöver som jag insåg hur det verkligen ligger till. Jobben i Helsingborg och Karlstad verkar ha försvunnit också....BLÄ! Så från och med nu är det slut på gobrödagarna!
En annan sak som jag kom på nu som är lite rövigt med dagen är jag jag blev erbjuden att fara på Melodifestivalen med jobbet...vilket säkert hade inneburit både det ena och det andra i gratisväg. Men det var ju såklart på fredag den 13'de aka Håkan-dagen. Krock igen men ja, denna gång är det ju inte direkt svårt att välja vad jag vill mest på men typiskt ändå att när nått för en gång skull händer så händer det samtidigt!
Nu ska jag bli mej själv igen och vara lite mer possitiv!
Detta är vad jag ser fram emot just nu:
- Träffa mina gamla kollegor på RS (nu mer Resia) i Umeå
- Håkan Hellström i Umeå med Sacke, Anna å Petter
- Snabba sej hem till Norsjö och se matchen mot Örebro och träffa dom brudarna (ej bestämt)
- Skippa matchen och stanna i Umeå och bruncha på Scandic (ej bestämt)
- Piteå-weekend
- Februari-lönen
- Klubba någon klok och rolig idé för framtiden
Se på fan! Det var ju endel ändå...
Alla hjärtans dag närmar sej...då kommer jag att avslöja något stort...kanske en nedräkning Carkan-style?! ooohhh
//Tiny
-
Vi får la seeeee
Hives är med på listan för Umeå Open, vi kan väl hoppas att Mando Diao tar sej dit också...det vore underbart!
Jag har många planer, den senaste är Karlstad. De har nämligen ute ett jobb på Resia där så då tänkte jag "Karlstad, norrland i söder" För det måste ju typ vara så...dom pratar så roligt och verkar som trevliga. Så det ska jag kolla upp mer, ingen har ju dött av att söka ett jobb, inte vad jag har hört iaf!
Det ligger också ute ett jobb på Resia i Helsingborg, jag gillar skånska men jaaa... senast jag talade med en skåning så skulle jag väl säga att var tredje ord från våra munnar var va?! Å då var det en ung skåning jag talade med...fatta då om det kommer in en bonde från vischan som vill boka en resa. Kommer jag att förstå honom? Helt klart nej. Skulle han förstå mej? Tveksamt. Så ja, det är ju iofs nära till resten av Europa å framförallt handbollslandet Tyskland...nu när jag tänkt efter en stund så kanske det inte klingar så dumt det heller!
Idag fick jag ett roligt mail av min syster. Ämnet var detta: NUUUUUUUU...
Å då tänkte ju såklart jag att, jahapp... nu vill hon att jag ska boka in resan till London. Men icket.. texten i mailet löd typ såhär: Faaan Tina, nu har du ju chansen! (sen kom en länk till ett tidningsutklipp) hahahaa... jag har inte tänkt säga vilket men ja, vi får la hoppas att det blir som hon och ja, även jag vill! :-)
Handbolls VM är över tråkigt men kul att det ändå gick skapligt!
Helgen som var blev kanon, Sandra blev både överaskad och full, mer kan man väl som inte begära?
Jag har sett säsong 2 och 3 av Arrested Development igen och jag kan inte sluta att rekomendera det till alla. Det är såååå sjukt kul. Seriöst, om du inte har sett det så gör det nu nu nu, jag har alla säsonger om nån vill låna för sån är jag, jag delar med mej av det goda här i livet!
Nu ska jag tydligen hoppa i sängen!
Haaade!
//Tiny
Love lockdown
En låt som framkallar utlandskänsla. Jag tänker kokande dansgolv, drinkar, shots, euro och rök, solbränna, lite kläder, halvstångsögon och snurrighet. Den är bra!
Enjoy!
Sweet Honeybee
Söndagens låttips. Från filmen JUNO. Armkrok någon?
Söndagsutflykten
Annika gör upp eld på isen och förbereder korvgrillning.
Annika i vår lågkantade bivack.
Skoterspår på Grundsjön.
Stugan matchar snön.
Sen på hemvägen körde vi Svensbyn runt och kom ut före Vallsberget, det finns en verklighet där också...
Wibax förlorade matchen, riktigt tråkigt. Hade varit väldigt mycket roligare med vinst men det ville sig inte riktigt. 2-3 slutade matchen. Segt med målskyttet. Hasta la vista.
Solig söndag
Det blir det visst, jag och syster ska åka till stugan och göra nåt. Mycket spännande! Dags att dressa om... Underställ på!
L8rs
