I väntan på Sannas premiär...

Så postar jag ett litet inlägg tillägnat snön. Jag vet att Danne och Sanna gillar snö av de som läser denna blogg. Tina tror jag är lite av en motståndare sedan "uteliv" i Tinys ögon/öron är något helt annat!

Nåväl.
Imorse steg jag upp drog upp persiennerna och vad möts jag av? Jo, ett sting av lycka i hjärtat när jag ser att snötäcket växt något kopiöst under natten. Promenaden till jobbet kantades av traktorer och knädjup snö. Promenaden som vanligtvis tar en kvart tog nu säkert 20 minuter (ovärd tidsskillnad såhär i efterhand) bara för att jag var tvungen att pulsa omkring lite extra där ingen annan ännu hunnit göra ett "traktorspår". Klassiskt traktorspår alltså. Där man trampar sig fram i V-stil. Riktigt snyggt. Såg även cykelspår och blev glad. Skönt att cyklisterna inte låter lite snö stoppa dem. På jobbet tyckte de att jag var lite extra sjuk i huvudet och sa att det inte varit såhär på flera år (fastän jag med säkerhet kan säga att det var förra vintern). De ville även hävda att jag hade joggingskor och täckbyxor, men jag hade faktiskt vinterskor med högt skaft, dvs stövlar.

Sanna kikade förbi på jobbet. Kul!

Imorgon är det dags att lägga sista handen vid julklappsinköpen. Sen är det liksom försent.

Men här är en lista på vad ni bloggmedlemmar kan köpa till mig om ni fortfarande vill förtjäna min vänskap under 2010:

- Volym till håret.
- Inga delningar i luggen.

Och här kommer lite bilder som Sanna gillar. (Tina, du behöver inte titta om du inte vill).


Min väg till jobbet. Snöig och fin.


Det intressanta på denna bild är avståndet mellan jackan och snön.


Det ska plogas i tid om det snöfritt ska bli...


Härligt med plogkarmar!

Ja, nu lämnar jag förhoppningsvis över till Sanna. Vi väntar med spänning på en rapport från Lundmarkska Långviken.

Gooooohjul!

Stina


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0